Buller

På många platser i landet ökar befolkningsantalet för varje år. Samtidigt krymper tomterna, vi bor allt närmre inpå vägar och industrier, och trafiken ökar stadigt. Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige, cirka 1,7 miljoner utsätts för trafikbuller högre än 55 dBA utomhus vid bostaden (Naturvårdsverket), och trenden är att det blir allt fler.

Buller - ett folkhälsoproblem

Buller är alltså ett växande problem som drabbar allt fler, och som kan ge dyra konsekvenser. Det finns undersökningar som visar att arbetsplatser utan buller har lägre sjukfrånvaro och högre produktivitet än arbetsplatser med sämre ljudbild, och att buller även påverkar vår fritid är självklart för de flesta. En av bullrets konsekvenser kan vara höjd hjärtfrekvens och tillfälligt förhöjt blodtryck till följd av exempelvis plötsliga ljud. Även sömnsvårigheterm stress och försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga tillhör bullrets negativa effekter. 

Att mäta buller

Buller har blivit ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem, men det finns goda möjligheter att minska upplevelsen av bullret och därmed dess påverkan. 

Buller mäts precis som annat ljud i decibel (dB), men att ta fram ett värde för buller är oftast långt mer komplicerat än att bara mäta ljudnivån rakt av. En frekvensanalys, där ljudet vägs i sin respektive frekvens, ger en fingervisning om hur mycket bullret kan reduceras. 

Begär en kostnadsfri offert för att dämpa ditt buller!
 

Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som oönskat ljud varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. 

Naturvårdsverket